to mutch!
igår va en dag då de bara va för mycke för mej å palla.. va rätt så jäkla trött å sliten efter torsdagens alla äventyr..plus dålig sömn på de..helt färdig va ja hela dagen..(e ja ju alltid) men igår va de extremt..sen tidigt på kvällen så fick ja se att Yrja min amstaff hund fått tillbaka sina exem.. å tårarna bara forsade, kände bara att ja orkar fan inge mera nu..de e liksom käftsmäll på käftsmäll dag ut å dag in..
dessa exem som hon har fått tillbaka hade hon för när hon va mindre, försvann för ca 3 år sen eller nåt sånt..hon e allergisk mot kvalster å damm.. så hon hade spruta en gång i veckan som sen blev varannan vecka..men tillslut så gick de inge mer, hon va så fruktansvärt rädd för sprutan, så på slutet fick vi tvinga ner henne i golvet en fick hålla henne å en fick spruta..tillslut gav ja upp, ville inte tvinga henne till de mer, å hon va ju fin från utslagen..så ja slutade ge henne sprutan..å hon har varit fin från de sen dess.. hemska utslag e de, hobn kliade sönder sig såg hemsk ut..
hade ju mina misstankar redan för några dagar sen när hon kliade sig väldigt, så ja duschade henne i hennes special schampo..
så fick ja då se igårkväll när vi gosade att hon hade några prickar på magen å en hel del i ljumsken..ja bara bröt ihop, visste inte va ja skulle känna å tänka..
ska ja utsätta henne för detta en gång till?? om inte, hur ska ja orka ta bort henne??
men ja ger de några dagar till å går dom inte bort så åker vi till djursjukhuset å hör va veterinären säger..ja kommer ge de en chans till.. ja e inte den som tar bort ett djur som betyder ALLT för mej utan å ge de en chans till..vem vet, hon kanske inte alls har svårt för sprutorna längre, eller de kanske inte e så illa som de ser ut..
man kan ju isf försöka å få tag på lugnande tabletter å ge henne lite innan de e sprutdags.. kommer testa de som testas kan, för å försöka å undvika obehag för henne.
dåligt samvete får man ju oxå, kan ju faktist vara mitt eget fel.. ja har ju inte orkat eller klarat hålla lika rent å dammfritt sen ja blev gravid.. förr dammsög man ju kanske varannan dag, bytte i sängen å soffan minst en gång i veckan.. e ju sånt som e farligt för henne..så vem vet, kan ju vara mitt eget fel..
min lilla gris yrja, fan va ja älskar mina hundar, å alla som känner mej, vet att ja lever för Mimus å Yrja, dom e mitt allt, å ja gör allt för dom..jobbigt oxå å älska djuren så grad in i helvete som ja gör..
men de e bara å hålla tummarna nu..
dessa exem som hon har fått tillbaka hade hon för när hon va mindre, försvann för ca 3 år sen eller nåt sånt..hon e allergisk mot kvalster å damm.. så hon hade spruta en gång i veckan som sen blev varannan vecka..men tillslut så gick de inge mer, hon va så fruktansvärt rädd för sprutan, så på slutet fick vi tvinga ner henne i golvet en fick hålla henne å en fick spruta..tillslut gav ja upp, ville inte tvinga henne till de mer, å hon va ju fin från utslagen..så ja slutade ge henne sprutan..å hon har varit fin från de sen dess.. hemska utslag e de, hobn kliade sönder sig såg hemsk ut..
hade ju mina misstankar redan för några dagar sen när hon kliade sig väldigt, så ja duschade henne i hennes special schampo..
så fick ja då se igårkväll när vi gosade att hon hade några prickar på magen å en hel del i ljumsken..ja bara bröt ihop, visste inte va ja skulle känna å tänka..
ska ja utsätta henne för detta en gång till?? om inte, hur ska ja orka ta bort henne??
men ja ger de några dagar till å går dom inte bort så åker vi till djursjukhuset å hör va veterinären säger..ja kommer ge de en chans till.. ja e inte den som tar bort ett djur som betyder ALLT för mej utan å ge de en chans till..vem vet, hon kanske inte alls har svårt för sprutorna längre, eller de kanske inte e så illa som de ser ut..
man kan ju isf försöka å få tag på lugnande tabletter å ge henne lite innan de e sprutdags.. kommer testa de som testas kan, för å försöka å undvika obehag för henne.
dåligt samvete får man ju oxå, kan ju faktist vara mitt eget fel.. ja har ju inte orkat eller klarat hålla lika rent å dammfritt sen ja blev gravid.. förr dammsög man ju kanske varannan dag, bytte i sängen å soffan minst en gång i veckan.. e ju sånt som e farligt för henne..så vem vet, kan ju vara mitt eget fel..
min lilla gris yrja, fan va ja älskar mina hundar, å alla som känner mej, vet att ja lever för Mimus å Yrja, dom e mitt allt, å ja gör allt för dom..jobbigt oxå å älska djuren så grad in i helvete som ja gör..
men de e bara å hålla tummarna nu..
Kommentarer
Trackback
